xcobra

När man håller på med poker så får man lite andra sätt att se på saker och ting. Man kan visserligen tappa perspektivet helt också, men risken att det drabbar mig är faktiskt inte så stor. Dels för att jag är smartare än så och dels för att jag är väldigt ekonomisk. Men det var inte det jag skulle berätta nu..

Många pratar med sorg om deras största kärlek i livet och har svårt att återhämta sig från en brytning med någon som de tyckte var just det, sitt livs kärlek.

Men - om det vore så att vi bara hade en enda "livs kärlek" så skulle det faktiskt vara i princip omöjligt att hitta den bland alla miljoner människor som finns på jorden. Oddsen på det är i princip obefintliga! Förstår ni då att det finns flera "den rätte/rätta" och att bara för att du blivit av med ett sånt exemplar, så innebär det inte att du inte kommer att uppleva samma sak igen... snarare tvärtom, eftersom du nu vet hur det borde vara! (Tänk på det när det känns lite extra jobbigt, B!)  ;)

Jag tappade bort mig! =D

Jag älskar ju att bada, och gör hellre det än att duscha, alla dar i veckan! I går kväll var det superskönt att glida ner i badlöddret eftersom det blåste lite friskare på kvällen och jag hade ju legat kvar i sängen lite extra. När jag låg där och fick upp temperaturen och vaknade sakta så tänkte jag både på Betrayed, Farsan mitt i livet, Katten och alla andra som har det småjobbigt i sina förhållanden nu och tänkte att det skulle vara fantastiskt bra om jag kunde berätta hur enkelt det är att göra som jag gör i liknande situationer.



Tänk om man kunde skriva en bok om det.

Tänk om man kunde förklara överhuvudtaget, vad enkelt det skulle bli då. För alla.

Då kanske man skulle ta vara på kärleken och vara ärligare mot varandra och liksom jobba för den, på ett helt annat sätt, eftersom man skulle veta att "om jag gör slut så går hon eller han vidare och fortsätter att vara lycklig fast på ett annat sätt, utan mig, i fortsättningen".

(Jag menar inte att tidigare nämnda inte gör det, jag menar att man nog skulle se på kärleken på ett helt annat sätt från början, liksom..sprida lite mer kärlek omkring sig, slösa lite mer)

Även om man förstås tycker att det var synd att det inte funkade. Men utan att spilla onödig tid. Och utan att vara mer ledsen än vad som faktiskt är nödvändigt.

Och som största mål att se till att man är så lycklig som möjligt och har det så bra som möjligt, hela tiden.

Man behöver ju inte hålla sig borta från alla relationer för att inte riskera att bli olycklig, man kan hoppa jämfota in i dom istället eftersom man vet att om det går åt pipan så är det ju väldigt synd, men då har jag iaf försökt. Ok, det funkade inte, men imorgon är det en helt ny dag och det finns så otroligt många fantastiska människor i världen!

Eller hur? Visst skulle det vara enkelt? Och härligt?!

Var bor humlorna egentligen? Och var gömmer dom sig när det regnar? (Med tanke på att om dom skulle träffas av en vattendroppe så skulle de ju ju ramla ner som små bomber på marken... )

Någon som vet?

Gotlands landshövding Marianne Samuelsson har fått sparken för att hon har gjort vad man lätt skulle kunna bedömma som ett grovt tjänstefel. Som så många andra politiker.

Som belöning får hon behålla sin lön på 80 000:- per månad och blir nergraderad till "generaldirektör" istället. Som så många andra politiker.

Dom har en egen klubb till och med, "Elefantkyrkogården" kallas den för.

Visst är det skönt att veta var  våra skattepengar hamnar?!...

Det är så skönt att kunna glida ut på balkongen med morgonkaffet och lägga sig i solen när man väl tagit sig upp ur sängen, trots att klockan är närmare halv sex på kvällen! Det är ju nästan som att bo utomlands! =D

Men skärpning bloggvänner!  Barba - jag vet att du har kommit hem nu, eller blev ni bortrövade på vägen? Och Katten var ute på en helkväll i London och fick antagligen åka hem till Sverige igen med en ordentlig baksmälla! Eller också blev han också bortrövad på vägen hem..  Ni måste ju tänka på era läsare och höra av er för tusan! =D

I man/make/pappas blogg får vi läsa om att hans fru helt plötsligt meddelade att hon var förälskad i någon på jobbet. Hon älskade sin man fortfarande men var förälskad i någon annan. Jag läste alla inlägg med både intresse och förundran, det verkar som att bloggen startades i mars så det gick ganska snabbt.

Första frågan som alltid dyker upp är - Hur skulle man själv reagera i samma situation?

(Det är ju nästan samma problematik som för Katten, fast att han inte inte fick känslor för någon annan utan upptäckte att de hade tagit slut. I övrigt lika långa förhållanden, den ena sambo, den andra gift, barn finns i båda relationerna. Ganska intressant att jämföra faktiskt!)

Eftersom det här är min blogg så får jag tänka (och skriva) precis som/vad jag vill och när det gäller man/make/pappa och hans situation så är jag förundrad över att han är så snäll. Hur skulle jag själv reagera? Jag ska inte säga med absolut bestämdhet, eftersom jag bara kan fantisera om hur det skulle vara med barn inblandade, jag har ju inga egna. Jag kan tänka mig att jag skulle göra som Katten i det läget, man funderar länge och väl på hur man ska göra helt enkelt. Men Katten är ju i en helt annan situation.

Om jag var i man/make/pappas situation så skulle jag ha väldigt svårt att lita på min partner igen. Om det vore jag som var frun i det fallet, och hade blivit kär eller förälskad i en person på jobbet så skulle jag absolut inte berätta det för min man, jag skulle ta mig en ordentlig funderare på vad jag ville göra med livet i fortsättningen och inte bara berätta för min man, utan att kunna säga vad jag ville göra med situationen - hur jävla egoistisk får man vara? Jag blir faktiskt förbannad när jag tänker på det. Förälskad eller kär kan man bli väldigt lätt men det riskerar man ju inte hela sin familj för?! Då får man ta det som ett infall och inte göra något åt det. Eller använda det som aptitretare och rikta det åt "rätt" håll.. Fast jag tror inte att jag skulle ha låtit det gå så långt överhuvudtaget. Och jo, jag är helt övertygad om att man kan bestämma det själv!

Skulle å andra sidan jag få reda på att min partner hade blivit kär i någon på jobbet och inte visste vad han ville så skulle jag faktiskt be honom dra dit pepparn växer. Jag tror faktiskt att jag skulle göra samma sak även om vi hade barn ihop, om inte vår familj är värd mer än så, så vill jag inte spilla bort mer tid tillsammans!  Och även om jag inte har egna barn så är jag väldigt övertygad om att det är fel att stanna kvar i ett trasigt förhållande "för barnens skull" - de mår fantastiskt mycket bättre med två lyckliga, separerade föräldrar, än med två olyckliga som bor ihop.

Jag gick inte och lade mig förrän klockan tolv på dagen efter att ha åkt förbi banken och växlat in lite utländsk valuta som jag hade fått "över". Det är väl fantastiskt, att få över pengar när man har varit utomlands? =)

Well, så går det när man spelar poker.. hihi



Sen när jag kom hem så fibblade jag runt lite, funderade på lite grejjer och tog det lugnt, lade upp en nyhet till firstpoker.se och försökte få tag i Anton som lyckats med bedriften att vinna EMOP i Barcwelona i helgen. Riktigt kul och mycket bra jobbat Anton! Det gick bra för många svenskar så det gäller förresten för allihopa, med en "extra" till Bison som kom tvåa i Omaha-eventet Synd att Entraction är helt ointresserade av att synas i svensk media, annars hade vi ju varit på plats! Men man kan ju inte vara överallt.. =)

Ja, gick och la mig mitt på dagen som sagt, efter att ha jobbat 19-07 på brandkåren. Vaknade efter bara fem timmar och gled ut på balkongen med den stora kaffemuggen och lade mig i en av solstolarna. Det finns inte så mycket som slår det på morgonen faktiskt! Jag fick med mig boken jag håller på och läser för tillfället, en bok av mästarförfattarinnan Anna Gavalda, en mycket bra bok, jag ska berätta mer om den senare.

stackarn ser ut att ha väldigt tråkigt...

Jag satt ute i solen på balkongen tills solen gick ner bakom huset mittemot, vid 1930-tiden och gick in och käkade frukost. Eller "frunch" snarare, det blev bakad potatis med hemlagad skagenröra och lite sallad till, samma som igår men det är ju så gott och det blev en perfekt frunch-portion över!

När jag frunchat klart (ganska bra ord va?) så fortsatte jag att läsa boken och har läst ända tills nu, den är riktigt svår att lägga ifrån sig! Kände att jag var tvungen att kolla mailen och lite annat, Anton hade svarat på min förfrågan och har skrivit en kanonbra berättelse om hur det gick till när han vann turneringen så den kommer upp på First Poker.se alldeles strax.

Det blev en riktigt skön kväll, nu ska jag städa undan lite så jag slipper tänka på det under de kommande 10 nätterna då jag ska jobba på brandkåren. Jag har flera projekt på gång och lite planer för framtiden, men jag jobbar nästan en heltid på brandkåren den här månaden så jag koncentrerar mig på det till att börja med, även om passen inte kommer lika tätt i fortsättningen som under just de följande dagarna. Livet är riktigt sköänt just nu, det här har varit en perfekt uppsamlingsdag! Nu häller jag upp en glas rosé, sätter på hög musik i lurarna (grannarna håller inte riktigt mitt tempo vid den här tiden på dygnet) och börjar städa! Hihi, ja, jag vet att jag är lite knäpp, men det underlättar faktiskt! =D

Hoppas ni också har haft en härlig dag! Kram

Precis hemkommen från Gia på Åland. Nja inte precis kanske, jag har varit hemma i ett par timmar. Det blev för mycket frisk luft på båten så jag var helt slut när jag kom hem och det kändes som att jag skulle kunna gå och lägga mig igen! Helt galet! Jag ska ju jobba ett antal nattpass på brandkåren nu de följande 10-14 dagarna så jag kan absolut inte börja den svängen med att gå och lägga mig klockan sex på kvällen! =)

Nej, det fick bli en lite powernapp i min stora härliga säng (det kostar på att ligga på stenklippor och sandstränder minsann..), sen ett par bitar underbar sushi och det gör inget att jag glömde fixa mjölk till kaffet. Jag får väl ta en morgonpromenad helt enkelt!





Aj, kom just på att jag slängde i en maskin tvätt innan powernappen.. Bäst att hänga den direkt innan jag glömmer bort det igen..

Ciao!

det är lite klurigt faktiskt, att få ett blogginlägg med rätt storlek på bilden att komma rätt..  Det kräver lite mer övning tydligen..

Jag tog en bättre bild för att visa hur fantastiskt skönt det var när jag satt på båten på väg till Gia. Den kom vilse, ni får den här istället..   Strålande solsken, GT i glaset och helt fantastiskt!! Jag funderade allvarligt på att man borde kunna hoppa på morgonbåten och sen åka ett par vändor fram och tillbaka och sitta i solen..vem skulle märka?! 

Ah det behöver jag verkligen just nu. Är klar med deadline för den här gången och upplevde en väldigt jobbig sorts tomhet när jag skulle skriva. Jag kunde inte få fram ett ord! Det konstiga var att det var reportaget från London och Unibet Open som jag skulle skriva och det var ju en supernice resa och mycket bra turnering så jag fattar inte vad det var som hände.

Ja jag vet, jag är verkligen inte utanför riskzonen för den berömda väggen ännu, och jag ska ta det lugnare. Det är därför jag åker till favoritGia nu ett par dagar. Skönt att slippa vara hemma i stöket, jag måste göra om lite, men det får vänta!

Nu ska jag bara ta det lugnt och må bra ett par dagar!



Reportaget? Det blev förstås bra sen när jag väl kom igång! Och intervjun med Dan Glimne blev skitbra! =D
Kommer i nästa nummer av First Poker!

Så har äntligen "Katten typ del 1" fått en fortsättning! Däremot så verkar det vara något fel på kommentarsfunktionen, Katten, det är därför du får lite extra publicitet här i min blogg. Du får även kommentaren förstås:

SOM vi har väntat på del två! Fast jag trodde det skulle dröja lite längre faktiskt! =)

Jag kan förstå hur du tänker och att du har varit orolig, på sätt och vis. Men egentligen så spelar det faktiskt ingen roll vad alla andra tycker, i det här läget så MÅSTE du ju följa din intuition och känsla. Alternativet är att man tynar bort och det är verkligen inte det som är meningen med livet.

Jag har alltid undrat och verkligen ifrågasatt hur föräldrar kan fortsätta ett helt utdömt förhållande "för barnens skull" för det är verkligen det sämsta man kan göra - precis som du säger -> vad lär man barnen då? Då måste det ju vara bättre att skiljas lite tidigare innan det blir bråk och tråkigheter. 

Man kan självklart inte hjälpa att känslorna tar slut, det händer faktiskt med jämna mellanrum under hela livet! Jag tycker du har gjort det absoluta bästa för situationen, jag är helt säker på att dina barn mår fantastiskt mycket bättre med två glada, lyckliga, skilda föräldrar än att bo i ett olyckligt hem utan kärlek. Barn fattar mer än vad man tror dessutom.

Du säger att det är en självisk och egoistisk handling men jag undrar om du verkligen har rätt i det. Det här är det bästa för alla inblandade, även om de kanske inte inser det just nu. Som jag sagt tidigare, vem vill leva i ett kärlekslöst oförhållande?

Det var mycket starkt av dig att våga ta sats och bege dig ut i det djupa vattnet!

Ha en fantastisk kväll! Kram

PS Jag gillade också liknelsen med syrgasmaskerna, det är SÅ rätt!

_________________________________________________________________________________

Om du är nyfiken på vad vi pratar om så är det bara att följa länken...

_________________________________________________________________________________

"Alla människor förtjänar en andra chans" heter det ju. Absolut, åtminstonde i livet. Men om du har svikit någon, då förtjänar du absolut inte någon "andra" chans hos den personen...

Jag gillar egentligen inte ordet cynisk. Oftast för att det används på fel sätt och som ett skällsord. Jag sätter det själv i samband med "bitter" och det är ett av de värsta och tråkigaste orden jag vet! Men om man vet vad ordet (cynism) betyder så blir det lite annorlunda.

"Cynism, termen har flera olika likartade betydelser. Den mest populära betydelsen avser en närmast känslokall livsåskådning (kanske även illusionslös och att tro det värsta om människan). Det kan även syfta på att bara se människan och/eller samhället som det är, utan att påverkas av vedertagna regler och normer. Den senare betydelsen är egentligen mer korrekt då termen ytterst härstammar ifrån den kyniska skolan i antikens Grekland vilken inte förespråkade känslokyla utan oberoende och självbehärskning."

Jag har själv funderat på sista tiden och har kommit fram till att jag är känslokall i vissa lägen, helt klart! Framförallt så behärskar jag konsten att göra mig själv känslokall om det skulle behövas! (Det är en väldigt bra tillgång att kunna stänga av "kranen" när det blir dags...)
Bitter då? Jag tror inte att man ska blanda ihop det med cynism överhuvudtaget. Bitter blir man om man får för mycket skit och inte kan hantera det, bestämmer sig för att aldrig mer ha några känslor överhuvudtaget för att inget ändå aldrig blir bra, medans man samtidigt¨går och mår jävligt dåligt för att det är egentligen precis det man vill ha. Vilket är superkorkat, då bitterheten i själva verket är det som stoppar dig från att få det du mest av allt vill. Tror jag. Jag vet inte. Bitter vill jag aldrig bli!

Illusionslös är jag absolut inte, men jag tror absolut det värsta om människan, generellt, men det grundar sig på mina egna erfarenheter, och inget annat. Jag tror på kärleken, jag vet bara att det är väldigt många som inte kan hantera den och som inte har fattat vad det egenligen är och vad det handlar om. Förhoppningsvis så kommer de komma till insikt förr eller senare. Om jag träffar någon som jag finner så pass intressant att jag vill "se vad som händer" så håller jag inte tillbaka på något sätt utan "följer med" i det tempot som uppstår och ser med nyfikna ögon på vad som händer! Det kan jag kosta på mig, eftersom jag kan "stänga av" om det skulle behövas...

Jag vet precis vad jag skulle vilja ha, hur jag skulle vilja bo, och självklart vill jag dela det med någon, men jag jagar inte efter det, jag trivs väldigt bra i nuet och är trygg i mig själv även om mitt hem inte är som jag vill ha det riktigt, men jag jobbar på det.

"Det kan även syfta på att bara se människan och/eller samhället som det är, utan att påverkas av vedertagna regler och normer."

That's more like it! Det var i det närmaste en perfekt beskrivning av mig, så, ok då - cynism passar mig utmärkt! Jag är vaken, smart och har ögonen öppna. Det är inte så mycket som förvånar mig och jag vet hur det mesta funkar faktiskt. Det är därför jag har svar på allt. Och jag har valt att se till att jag själv mår bra. Man kan faktiskt bestämma själv över sina känslor och tankar, det kräver lite övning bara!

Bitter kommer jag däremot aldrig bli! När jag blir gammal tänker jag glida omkring som Git Gay..  =D
Oberoende och självbehärskad

Nu ska jag ta mig ett bad, jag har varit sjuk hela veckan och ska jobba hela helgen, både på brandkåren (fredag em och söndag natt) och deadline på måndag morgon - en intervju och reportaget från Unibet Open i London. Vad ska ni göra?

jag började skriva mail helt plötsligt så jag kom av mig ytterligare en gång..  *hopplös*

Jo! Det slog mig (utan direkt anledning) när jag läste Betrayeds blogg, att vi nog gör ett stort misstag när vi utan att tveka berättar om allt skit vi har varit med om, för de nya människorna vi träffar. Man snackar inte om allt fint, roligt och underbart man har varit med om utan man berättar vad exet gjorde eller vad man råkade ut för som liten eller liknande saker. Är inte det helkorkat? Vad ger det för signaler egentligen? Jag har inte själv råkat ut för att bli bedragen, sviken kan man i och för sig bli på många sätt, men inte på samma sätt som Betrayed. Så nu ör frågan B, kommer du berätta för nästa man du träffar att du har blivit bedragen? Vad säger ni andra?

Men visst är det knasigt? Borde man inte berätta om sina fantasier, mål och drömmar istället, eftersom det är ju dom ni tillsammans (förhoppningsvis) kommer gå mot? Annars är ju faktiskt inte personen något för dig?! Självklart finns det ju vissa egenskaper man inte vill ha hos en eventuell partner men det kan man ta reda på på andra sätt. Genom att ställa rätt frågor till exempel. Men då måste man förstås ha tänkt lite först.



Så sätt igång och tänk lite nu.

Det finns lite andra, väldigt enkla, frågor om dig själv som jag verkligen hoppas att du vet svaret på. Vi kan börja med:
* Vad har du för favoritmusik?
* Vilken är din favoritmat?
* Vad gör du om 10 år?
* Vad vill du mest av allt i hela världen?
* Vad är det godaste du vet?
* Finns det något som du skulle vilja lära dig?

ta med dig det självklara:

Om du inte vet vart du ska, hur ska du då hitta dit?