på väg till Gia..
Minisemester hos Gia
Ja jag vet, jag är verkligen inte utanför riskzonen för den berömda väggen ännu, och jag ska ta det lugnare. Det är därför jag åker till favoritGia nu ett par dagar. Skönt att slippa vara hemma i stöket, jag måste göra om lite, men det får vänta!
Nu ska jag bara ta det lugnt och må bra ett par dagar!
Reportaget? Det blev förstås bra sen när jag väl kom igång! Och intervjun med Dan Glimne blev skitbra! =D
Kommer i nästa nummer av First Poker!
Katten del 2!
SOM vi har väntat på del två! Fast jag trodde det skulle dröja lite längre faktiskt! =)
Jag kan förstå hur du tänker och att du har varit orolig, på sätt och vis. Men egentligen så spelar det faktiskt ingen roll vad alla andra tycker, i det här läget så MÅSTE du ju följa din intuition och känsla. Alternativet är att man tynar bort och det är verkligen inte det som är meningen med livet.
Jag har alltid undrat och verkligen ifrågasatt hur föräldrar kan fortsätta ett helt utdömt förhållande "för barnens skull" för det är verkligen det sämsta man kan göra - precis som du säger -> vad lär man barnen då? Då måste det ju vara bättre att skiljas lite tidigare innan det blir bråk och tråkigheter.
Man kan självklart inte hjälpa att känslorna tar slut, det händer faktiskt med jämna mellanrum under hela livet! Jag tycker du har gjort det absoluta bästa för situationen, jag är helt säker på att dina barn mår fantastiskt mycket bättre med två glada, lyckliga, skilda föräldrar än att bo i ett olyckligt hem utan kärlek. Barn fattar mer än vad man tror dessutom.
Du säger att det är en självisk och egoistisk handling men jag undrar om du verkligen har rätt i det. Det här är det bästa för alla inblandade, även om de kanske inte inser det just nu. Som jag sagt tidigare, vem vill leva i ett kärlekslöst oförhållande?
Det var mycket starkt av dig att våga ta sats och bege dig ut i det djupa vattnet!
Ha en fantastisk kväll! Kram
PS Jag gillade också liknelsen med syrgasmaskerna, det är SÅ rätt!
_________________________________________________________________________________
Om du är nyfiken på vad vi pratar om så är det bara att följa länken...
_________________________________________________________________________________
Precis!
"Jag är en kvinna som är menad för en man, men har aldrig funnit en man som kan mäta sig med mig"
- Bette Davis
Apropå en andra chans..
MJ:s näsa är borta
Cynisk? Jag?
"Cynism, termen har flera olika likartade betydelser. Den mest populära betydelsen avser en närmast känslokall livsåskådning (kanske även illusionslös och att tro det värsta om människan). Det kan även syfta på att bara se människan och/eller samhället som det är, utan att påverkas av vedertagna regler och normer. Den senare betydelsen är egentligen mer korrekt då termen ytterst härstammar ifrån den kyniska skolan i antikens Grekland vilken inte förespråkade känslokyla utan oberoende och självbehärskning."
Jag har själv funderat på sista tiden och har kommit fram till att jag är känslokall i vissa lägen, helt klart! Framförallt så behärskar jag konsten att göra mig själv känslokall om det skulle behövas! (Det är en väldigt bra tillgång att kunna stänga av "kranen" när det blir dags...)
Bitter då? Jag tror inte att man ska blanda ihop det med cynism överhuvudtaget. Bitter blir man om man får för mycket skit och inte kan hantera det, bestämmer sig för att aldrig mer ha några känslor överhuvudtaget för att inget ändå aldrig blir bra, medans man samtidigt¨går och mår jävligt dåligt för att det är egentligen precis det man vill ha. Vilket är superkorkat, då bitterheten i själva verket är det som stoppar dig från att få det du mest av allt vill. Tror jag. Jag vet inte. Bitter vill jag aldrig bli!
Illusionslös är jag absolut inte, men jag tror absolut det värsta om människan, generellt, men det grundar sig på mina egna erfarenheter, och inget annat. Jag tror på kärleken, jag vet bara att det är väldigt många som inte kan hantera den och som inte har fattat vad det egenligen är och vad det handlar om. Förhoppningsvis så kommer de komma till insikt förr eller senare. Om jag träffar någon som jag finner så pass intressant att jag vill "se vad som händer" så håller jag inte tillbaka på något sätt utan "följer med" i det tempot som uppstår och ser med nyfikna ögon på vad som händer! Det kan jag kosta på mig, eftersom jag kan "stänga av" om det skulle behövas...
Jag vet precis vad jag skulle vilja ha, hur jag skulle vilja bo, och självklart vill jag dela det med någon, men jag jagar inte efter det, jag trivs väldigt bra i nuet och är trygg i mig själv även om mitt hem inte är som jag vill ha det riktigt, men jag jobbar på det.
"Det kan även syfta på att bara se människan och/eller samhället som det är, utan att påverkas av vedertagna regler och normer."
That's more like it! Det var i det närmaste en perfekt beskrivning av mig, så, ok då - cynism passar mig utmärkt! Jag är vaken, smart och har ögonen öppna. Det är inte så mycket som förvånar mig och jag vet hur det mesta funkar faktiskt. Det är därför jag har svar på allt. Och jag har valt att se till att jag själv mår bra. Man kan faktiskt bestämma själv över sina känslor och tankar, det kräver lite övning bara!
Bitter kommer jag däremot aldrig bli! När jag blir gammal tänker jag glida omkring som Git Gay.. =D
Oberoende och självbehärskad
Nu ska jag ta mig ett bad, jag har varit sjuk hela veckan och ska jobba hela helgen, både på brandkåren (fredag em och söndag natt) och deadline på måndag morgon - en intervju och reportaget från Unibet Open i London. Vad ska ni göra?
Sanning..!!
Vilodag...
Negativt vs Positivt
Jo! Det slog mig (utan direkt anledning) när jag läste Betrayeds blogg, att vi nog gör ett stort misstag när vi utan att tveka berättar om allt skit vi har varit med om, för de nya människorna vi träffar. Man snackar inte om allt fint, roligt och underbart man har varit med om utan man berättar vad exet gjorde eller vad man råkade ut för som liten eller liknande saker. Är inte det helkorkat? Vad ger det för signaler egentligen? Jag har inte själv råkat ut för att bli bedragen, sviken kan man i och för sig bli på många sätt, men inte på samma sätt som Betrayed. Så nu ör frågan B, kommer du berätta för nästa man du träffar att du har blivit bedragen? Vad säger ni andra?
Men visst är det knasigt? Borde man inte berätta om sina fantasier, mål och drömmar istället, eftersom det är ju dom ni tillsammans (förhoppningsvis) kommer gå mot? Annars är ju faktiskt inte personen något för dig?! Självklart finns det ju vissa egenskaper man inte vill ha hos en eventuell partner men det kan man ta reda på på andra sätt. Genom att ställa rätt frågor till exempel. Men då måste man förstås ha tänkt lite först.
Så sätt igång och tänk lite nu.
Det finns lite andra, väldigt enkla, frågor om dig själv som jag verkligen hoppas att du vet svaret på. Vi kan börja med:
* Vad har du för favoritmusik?
* Vilken är din favoritmat?
* Vad gör du om 10 år?
* Vad vill du mest av allt i hela världen?
* Vad är det godaste du vet?
* Finns det något som du skulle vilja lära dig?
ta med dig det självklara:
Om du inte vet vart du ska, hur ska du då hitta dit?
Min egen bloggkommentator..
Ibland när jag inte har en dator i närheten så skriver jag ner saker jag kommer på att jag vill berätta om. Mitt första dygn i London var inget undantag. Ändå glömde jag bort det helt sen när jag fick tillfälle?! Knasigt!!
Har ni tänkt på hur man blir nästan som beroende av en del bloggar? Man går med spänning in varje dag och kollar om något nytt har hänt. Det spelar ingen roll om det är en vän som Barbagul som är helt utan bekymmer och problem, eller en helt okänd person som Betrayed som har blivit sviken på det värsta möjliga sättet och är på väg tillbaka. Eller någon av favorit fotobloggarna där jag brukar kika in för att få inspiration eller Moderskeppet som hjälper till att utvecklas i Photoshop.. 
Däremot så har jag verkligen inte tillräckligt med tid eller ork till att läsa en blogg av någon som varken kan uttrycka sig eller stava. Sorry, men jag grejjar det inte helt enkelt.
Jag behöver faktiskt få ut något av de bloggar jag läser. Det finns en fotoblogg som jag har följt ganska länge men det enda som verkar hända där nu är endast tre saker. Foton på den lilla hunden, foton på ännu flera cupcakes och foton på dottern. Någon enstaka gång har det varit fotoshoot och då får vi se ett antal nästan likadana foton på samma objekt i samma kläder. Skittråkigt helt enkelt. Jag är besviken Blixman! Fin design på bloggen men utan innehåll så hjälper inte det tyvärr!
Sen har vi förstås livevännerna, där man verkligen uppskattar att kunna gå in och uppdatera sig och kolla att vännen är ok. Ja, om du inte visste det så är jag ingen telefonpratarmänniska. Jag ringer om jag vill något. Och du får självklart ringa om du har något att säga, men inte bara för att du är uttråkad och vill att jag ska underhålla dig. Då får du ta med dig en flaska vin och komma och hälsa på istället! =D
Eftersom jag är inne i en ny period av mycket jobb och ingen lust att umgås med människor som jag inte känner (heller) och faktiskt hellre utvecklas ensam eller tillsammans med de mycket nära vännerna så är det ganska skönt att man kan vara halvsocial på nätet istället. Och då menar jag inte genom någon kontaktsida eller liknande. Man ska väl aldrig säga aldrig men jag kan inte tänka mig att använda mig av en sådan för att träffa nya människor. Som du vet har jag problem med att lita på folk redan innan. Det är väl ingen på allvar som inbillar sig att någon där talar sanning? Tror faktiskt inte att det finns en enda kontaktannons som är helt sann. Fast å andra sidan så vet jag inte. Men det är ju ungefär som när man söker jobb. Självklart ändrar man lite så att man är bäst lämpad för jobbet eller hur? Inget konstigt i det..
Men vet du vad du egentligen skulle vilja ha ut av en eventuell partner? Egentligen så borde man faktiskt fundera ut hur ens "drömpartner" skulle se ut och vara. Det är ju som med alla andra mål i livet, när du väl har kommit fram till vad du vill så är du redan halvvägs!
Nu kom jag tillbaka till det jag tänkte säga från början som jag tidigare hade glömt bort.. (fniss, jag måste vara den enda som grejjar att snacka bort mig själv?!)
Jag tror det måste bli ett nytt inlägg, annars kommer ni ju inte orka läsa klart...
Inte tillräckligt tydlig kanske??
Spotify!
Milton å jag...
Inga undantag med Milton direkt och han var ganska charmig dessutom och några av bilderna jag tog kan ni se i tidigare inlägg i bloggen, bland annat här när han blir helt galen och ska äta upp det där roliga blåhåriga monstret som jag använde när jag busade med honom..
Lite senare när vi skulle grilla så hoppade han från stol till stol och gjorde allt för att komma åt maten på det lilla runda bordet, man fick verkligen passa på honom som om han vore en treåring med väldigt långa armar.. Det blev en rolig bild av det tillfället också och den bilden är nu med i en fototävling, vilket innebär att innan du nu gör något annat så måste du självklart följa länken och rösta!
Så tänkte jag lägga upp en av de andra bilderna på det hungriga monstret men det verkar som att de bilderna tyvärr ligger på datorn hemma.. Det får bli en blomma istället! =D
Misery...
När jag känner mig lite smådeppig, trött och "bluesig" så blir jag genast på bättre humör när jag lyssnar på Pinks "Misery", med ljudet på högsta och sjunger med för full hals!! All misery försvinner som om det aldrig funnits!! Den här låter tillägnar jag, med glimten i ögat, speciellt Katten och hans vänner Betrayed och M.. Höj volymen nu!! =D
Kraftfullt
Konsert i Monte Carlo?
Jag kan bara inte fatta hur jag har kunnat missa att hon var i Sverige i slutet på maj??!?!?!? HUR gick det till??
Tillbaka till London..
(Jag var tvungen att byta inlägg pga krånglande inställningar)
Landade på Heathrow och promenerade ungefär 2 mil från bagageutlämningen till Londons svar på tbana "the underground" som jag ville åka för att kanske hinna se något på vägen in till stan.. Bra val Åsa! Det är en väldig skillnad på deras och våran tbana!
Det första jag såg när jag kom fram efter ett litet byte i Earls Court var detta härliga hus
det ser så inbjudande ut!
Jag hoppades på att jag skulle komma rätt nära hotellet men hade glömt att skriva upp hur jag skulle gå sen. Ingen fara, mitt hotell var det andra jag fick syn på.. =D
Så långt var allt perfekt! Nu gällde det bara att ha lite tur också, jag visste att incheckningen egentligen skulle vara kl 1500 och klockan var ungefär 12. Det visade sig vara det minsta problemet, i incheckningsdisken sa tjejen att jag var inbokad från "imorgon".. Ehh..ok.. såg snabbt att jag inte hade lagt in varken Kalles eller Axels tfnnr i mobilen (klyftigt) men ingen fara, jag går ut på nätet bara och haffar Axel på msn, det är ju han som har gjort bokningarna dessutom. Nää, det var inte så enkelt, hittade inget wifi vilket ju verkade konstigt och lade ihop datorn för att gå till business area för att lösa problemet. Då står polska Unibet-Ewa där som gubben (gumman) i lådan och säger Hej, jag hörde att du hade problem?? (Fast på engelska förstås..)
Hur mycket tur var det? Hon hade kommit precis efter mig till samma tjej som jag försökte checka in hos som lade ihop två och två och berättade för Ewa vad som hänt. Vilken turkedja!! Tänk om jag hade tagit det senare flyget? Tänk om jag hade gått därifrån direkt? Ewa fixade problemet direkt förstås och nu har jag fått hennes visitkort så nu behöver jag inte vara orolig för någonting överhuvudtaget mer! =D
Jag fick förstås inte rummet förrän klockan 15, men man får ju inte begära för mycket, jag hade ju åtminstonde ett rum!! Jag lämnade väskorna och tog med mig kameran ut på stan. Det var dags för mat också men jag hade väldigt svårt för att bestämma mig då jag inte hittade någon "vanlig" restaurang och inte är så väldigt förtjust i snabbmat. Men halal finns överallt. Vad tusan är halal?? Efter att jag hade promenerat och kollat allt ett par kvarter åt alla håll runt hotellet så hittade jag ett rätt schysst fik/bageri/lunch-ställe. Här hade dom i alla fall Ceasarsallad och det kändes som att det skulle funka. Hahaha! Jag vet ju sedan tidigare att det inte är så lätt med Ceasar tydligen, men hur svårt kan det vara? Eftersom jag är Ceasarexpert (salladen alltså) så fattar jag inte hur man kan kalla något för något som ju ändå är som ett trademark. En ceasarsallad ska vara på ett speciellt sätt, man kan inte kalla en sallad för Ceasar bara för att man lägger i lite kyckling?!
Jag brukar till och med fråga om de verkligen vet vad en riktig CS är och det vet dom minsann, och ändå blir det fel! Den här gången frågade jag inte, jag var för trött för det, jag utgick ifrån att jag inte skulle få en "riktig" CS, men tänkte att det skulle säkert bli bra ändå.. Hahaha! Ok, det var faktiskt lite kyckling i den!
Ingen romansallad, ingen parmesan, 2 dl (minst) utblandad dressingsoppa (som varken innehöll ansjovis, dijonsenap eller parmesanost), en gurkbit och två halva tomatskivor på en bädd av strimlad isbergssallad med några friterade brödliknande saker på toppen... Jag behöver inte ens lägga upp ett foto eller hur? Geggan låg i en djup tallrik. OMG.
Efter maten köpte jag en caffe latte (det visste dom iaf hur man skulle göra..) och satte mig på uteserveringen som äntligen fått ewtt bord ledigt. Jag var redan supertrött, hade ju bara sovit 4 timmar och sedan varit uppe i tolv så det var rätt skönt att sitta där i solen fast det blåste riktigt ordentligt. Jag fick se deras roliga bussar, Londons variant på polisens piketbussar och en massa annat roligt! När jag suttit där ett tag och fotat lite emellanåt så undrade jag varför folk tittade så konstigt på mig? Folk brukar iofs titta intresserat på mig och min kamera men nu började jag undra om jag caffe latte musche eller mat i ansiktet? Det blåste rätt ordentligt så mitt långa hår flög runt hur som helst men det är sånt man får stå ut med. Jag tog upp spegeln ur väskan lite diskret för att kolla, men ingen mat var kvar i ansiktet. Det såg bara ganska häftigt ut i solen med det röda långa håret som flög omkring där jag satt och gömde mig bakom mina stora solglasögon. Jag var bara extra snygg helt enkelt. =D
Kontaktproblem...
Det hände lite roliga saker på väg hit, det började redan när jag tog på mig jeansen.. 700:- låg i ena fickan! Nice! Allt flöt på, jag fick nerpackat det jag skulle (så här i efterhand kan jag konstatera att jag faktiskt inte glömt något alls!) kom ihåg soporna och de stackars soon-to-be-dead-flowers fick en sista måltid, (hoppas att jag inte dränkte dom) och jag fick tag i en taxi som skulle ta mig till flygbussen även om det var på håret om jag skulle hinna med den jag tänkte att jag skulle ta. Men för ovanlighetens skull så var jag ute i rätt god tid så jag hade en buss till som alternativ och de går ju varje kvart vid den tiden på morgonen. (Jag är ju världens bästa tidsoptimist, som ni känner till..)
Kom till Arlanda och incheckningsdisken då tjejen frågade mig om jag inte ville tjäna €300 på att ta ett senare plan?! Ehh, men schysst - när då? Det var dessvärre mellan 11-12 och klockan var inte ens sju på morgonen så det kändes ju så där.. Jag tackade nej, men ångrade mig lite efteåt. Det hade ju faktiskt varit en ganska schysst timlön med nästan 7-800:- i timmen.. Jaja. Allt handlar inte om pengar har jag hört.. =D
När jag visade passet trillade det ut mera pengar, visserligen en liten obetydlig estnisk sedel som knappt är värt pappret det är tryckt på, men ändå!
Min favorit-ansiktskräm är alldeles strax slut så jag passade på att handla den på Arlanda eftersom den troligtvis inte räcker till hemresan ens, sen blev det härligt svindyr Airport breakfast innan det skulle bli dags att hoppa på planet.
och brödet är förstås precis så torrt som det ser ut att vara!
En mycket intressant blogg...
Det händer ibland att man får tid att titta runt på lite nya bloggar, och emellanåt så hittar man uppslag från de få man alltid följer, som kanske har lite mer tid än mig, att hitta nya intressanta bloggar som man kan glutta lite i. Det är kul att få vidga vyerna lite och jag är ju som ni vet väldigt intresserad av personlig utveckling och nyfiken på hur människor reagerar i olika situationer.
För några dagar sedan så råkade jag snubbla över en blogg på grund av att vi uppdaterade nästan samtidigt, vid femtiden på morgonen så vi hamnade under varandra på "nyligen uppdaterade bloggar". Det har slagit mig tidigare att det är väldigt få "riktiga män" som bloggar och jag har undrat varför. (Självklart känner jag till ganska många "riktiga män" som spelar poker och bloggar om det, men ni räknas inte den här gången.)
Jag har funderat på varför det är så få helt vanliga män som bloggar, utan vara försäljare, politiker eller under 16 år. Försäljare och politiker slösar jag ingen tid på och jag har svårt att se hur en blogg skriven av någon under 20 skulle locka mig att stanna kvar och läsa. Men det skulle vara oerhört intressant att läsa en helt vanlig blogg av en helt vanlig man. Eller - helst flera. Och givetvis inte i något speciellt syfte utan bara som motvikt till alla jäkla modebloggar och annat tjafs och kanske möjligtvis för lite anonymt tankeutbyte.
Nu snubblade jag som sagt över en riktigt intressant blogg. "Katten" skriver om att han efter 10 års förhållande har kommit fram till att han tyvärr (efter ett års funderande) måste avsluta förhållandet med sin sambo eftersom känslorna helt enkelt har tagit slut. Det är en härligt uppfriskande ärlig blogg om våndan, ilskan, sorgen, tankar och funderingar och man kan inte låta bli att fundera på hur man själv skulle ha gjort i samma situation. Och dessutom vill man kika in med jämna mellanrum för att se om det har hänt något nytt, läsa lite kommentarer från de andra som följer hans blogg, som även dom (en del) är trasiga på sina sätt. Visst är det fantastiskt hur man kan hjälpa varandra?
för en del är livet väldigt enkelt...
Det är sånt jag går igång på. Förhoppningsvis har man möjligheten att hjälpa någon lite, men framför allt så utvecklas man ju själv. Jag kan också tänka mig att det verkligen skulle hjälpa i en svår situation att få lite anonyma kommentarer på liknande sätt för att hjälpa en i en knivig situation där man kanske inte har någon i närheten som man kan prata med.
(Hur klarade vi oss egentligen innan internet fanns??)
I alla förhållanden så är ärlighet det absolut viktigaste. Hur ska man kunna bygga något om man inte är ärlig? Och skulle känslorna ta slut (vilket iofs känns rätt naturligt att de kanske gör förr eller senare) så vill åtminstonde jag få reda på det då, man vill ju inte att någon ska stanna kvar bara för att vara snäll eller för att det är bekvämt... Men ärlighet är svårt, väldigt svårt, och kan göra väldigt ont. Och det är komplicerat. Förhållanden är komplicerat. Jag kan faktiskt inte i ärlighetens namn få ihop så pass många bra saker med att ha ett förhållande så att man borde ge upp det härliga singellivet?! Men jag kan självklart ha fel... Även solen har fläckar! =D
Ingen ungdom längre...
Det roliga är ju att det kräver sin tid att bli normal igen, men det kanske inte är så konstigt när man har varit uppe i 20 timmar och dessutom tagit några drinkar. Som tur var så hade jag inga tider att passa så jag tog det lugnt och vilade ordentligt på söndagen.
Mitt i natten kom jag på att jag ju skulle ha gått på bio och jag hoppas att det inte var någon som satt och väntade på mig på uteserveringen i Hötorgshallen, det verkade som tur var som att de flesta var bortresta. Tråkigt för mig för jag ville gärna se filmen, men det blir ju förstås fler gånger! Men det dröjer en stund nu, åker till London tidigt på onsdag morgon och blir borta till rätt sent på söndagkväll. Efter det blir det ganska många pass på brandkåren och det vanliga jobbet för tidningen. Och ledigt typ varannan dag, så jag klagar verkligen inte! =O)
Note to self:
glöm nu inte att växla pengar!
Unibet Open Warm-up
Men först nu, Unibet Open warm-up! Börjar 14 på östermalm och vi är några som ska mötas upp innan, jag är HUR laddad som helst!! 100 pers och 100 000 i prispotten. Ska lyssna på Linda Bengtzing hela vägen dit....Hur svårt ska det va?? =D
Jag tycker det är dags för en förstaplats nu, det var ett tag sedan...Håll tummarna!
Loooondooon!
Det är inte så många dagar kvar nu, på onsdag morgon går flyget! Jag ska jobba men kommer ha lite fri tid och behöver veta vad jag absolut inte får missa! Kommer bo på det här fantastiska hotellet, mitt emellan Hyde Park och Regents Park ungefär. Det är så spännande!!! =D
Så berätta vad du tycker att jag måste hinna se och göra!
Jag får förstås inte glömma kolla efter mitt favorit-té, som är så svindyrt här hemma "Four o'clock" heter det - om du gillar té så måste du verkligen prova deras!!
Yeeey!
me like..!!
Det var visserligen sushi igår också men det är så himla gott och jag får göra precis som jag själv vill! =D
Jobbvädret håller i sig!
Helgens schema ser ut soom följer:
Fredag: deep på GZ förstås
Lördag: Unbiet warmup
Söndag: BIODAGS!
Vi kollar på Män som hatar kvinnor efter Stieg Larssons otroliga bok med samma namn. Den går på Sergelbion kl 17:40 och jag tänkte att vi kunde träffas på uteserveringen som ligger i Hötorgshallen innan, säg kl 16 kanske? Hur låter det?
Idag ska det jobbas som sagt, 1515-2300 på brandkåren! Mera kaffe nu och ett snabbt bad...
Bio på söndag!!
Önskelistan:
Män som hatar kvinnor
Änglar och demoner
Drag me to hell
Baksmällan
Johan Falk
Första blir Män som hatar kvinnor, på söndag den 12 juli. Återkommer med tiden så fort schemat kommer upp - häng med!! Det kan bli Sergelbion och det kan bli en öl före, (och kanske två efter...) =D
thanx babe..!
en halvtimme kvar...
Skoskav...
Gick barfota i de sköna gympadojjorna när jag hämtade bilen hos mamma igår.. När jag tog av mig skorna på jobbet hade jag fått 3 cm brett skoskav! HUR gick det till? Jag kände inget ens?! Inte innan iaf... =) Knasigt!
Sista nattpasset inatt, nästa vecka blir bra trots dubbelpasset på tisdag. Fotokurs på måndag, poker på onsdag, eftermiddag brandkåren på torsdag, och Unibet Warmup på lördagen, det blir precis hur bra som helst! Och Gia kommer till stan! Yeeey!! =D
Mysigt!
Vilken skön dag! Jag var så trött när jag kom hem från jobbet i morse så att jag var glad att jag hann hem innan jag somnade..! Sov gott gjorde jag tydligen, vaknade en kvart innan klockan skulle ringa och det är ett riktigt gott tecken! Luften är god att andas efter regnet och livet är rätt ok just nu. Vilka läckra blommor jag såg på Ulriksdals Trädgård, förresten - jag kan verkligen rekommendera att åka dit, även om du inte ska köpa något just nu, de har ett fik också...
nej jag har inte fibblat i photoshop! De är så här blå!
Frappe...
Skulle ta en Frappe på balkongen men himlen öppnade sig...!
Skönt med regn - huvuvdvärken försvinner och jag ska dessuotm jobba på brandkåren hela helgen! =D
Härlig tajming för en gångs skull!
Poker och deadline
Intervjun jag gjorde igår gick förstås väldigt bra, det brukar dom ju göra så det var inga konstigheter! Däremot var det första gången jag hade intervjun hemma hos mig och dessutom skulle vi äta lunch! Eftersom jag tydligen inte tycker att det är tillräckligt risky att ta hem en vilt främmande människa (vi har faktiskt aldrig träffats förut) så ska jag dessutom fixa lunch och väljer en rätt som jag aldrig har gjort förut....! Varför ska man göra det lätt för sig?
Jag som inte ens brukar äta lunch liksom.. =D
Men lunchen blev kanon, jag gjorde en tortellini med kantareller, lök och fänkål och det gick hem helt klart!
Spelade lite poker på kvällen, jag fick några riktigt bra tips av proffset som jag kunde applicera på mig själv och det gav frukt direkt! Vem det var jag intervjuade och vad vi pratade om kan du läsa om i nästa nummer av First Poker. Just nu har jag deadline - intervjun ska vara inne i morgon bitti klockan 08, med foton och allt!
Pokerresultatet? Ja jag gick ju från €93 till €400, sedan €600 och €800 men det är tuffare på vardagar helt enkelt. Gick ner från det till €700, €500 och €300 innan jag vände igår och är nu uppe på €514 igen. Lugnt och fint.
Javisst ja, resan till London och Unibet Open är klar nu, det blir 15-19 juli. Yeeeey! För att inte tala om Åland hos Gia i slutet av juli! Innan dess har vi ett gäng pass på brandkåren också, typ 9-10 stycken med start nu i helgen!
Och jag har ju redan säkrat en plats till Online-SM i november. Lugnt och fint... Och blommorna har hittat till sina respektive platser, köksbrädan, vardagsrumsfönstret och balkongen! Det känns som att jag börjar komma ikapp!! Hejja!
Men nu är det slut på lugnt och fint för det här dygnet, nu ska artikeln med intervjun göras klar!
*stänger av omvärlden och tar med datorn ut på balkongen där det fortfarande är skugga ett tag till...*
ganska söt va?
